Frågan ställdes av Växtskyddsrådet. Betodlarna och andra representanter från branschen var inbjudna till ett möte med rådet för att beskriva situationen.

På mötet ombads vi lyfta några områden där vi ser brister för att effektivt skydda grödan. Utöver problemområdena presenterade vi vad vi ser behövs för att det ska vara möjligt att hantera utmaningarna på ett hållbart sätt.

Nedan en kort sammanfattning av de utmaningar och lösningar som vi lyfte fram för en fortsatt konkurrenskraftig svensk betodling.

Insekter

När betfröet ska gro och ett bestånd ska etableras finns ett antal insekter som på olika sätt riskerar att skada plantan och därmed förutsättningarna för ett jämt bestånd. Under denna första tid är en effektiv betning avgörande för att skydda den lilla plantan. Under betans livstid finns sedan ytterligare ett antal skadegörare som riskerar att påverka betan och skördepotentialen. I dagsläget är verktygslådan mot dessa insekter begränsad, se tabell nedan.

Insekter förekommer ofta lokalt och det är i de flesta fall omöjligt att förutspå vilka insekter som kommer ställa till problem, och när dessa kommer. För att kunna hantera insekter behövs på sikt både fler tillgängliga aktiva substanser och nya effektiva och prisvärda metoder. Genom förbättrade villkor, för t.ex. antalet behandlingar och tidpunkt för behandling, skulle dessutom de substanser och produkter som idag finns tillgängliga kunna utnyttjas på ett bättre sätt.

Ogräs

Svensk betodling står i ett systemskifte. Vi går från konventionella strategier där traditionella hebicider använts i kombination med mekanisk ogräshatering till en situation är majoriteten av arealen är sådd med herbicidtoleranta sorter där strategier med ALS-kemi används för att bekämpa ogräs. Strategierna kombinerar oftast ALS-kemi med andra herbicider och mekaniska insatser. Det nya konceptet innebär en möjlighet då effekten av ogrässtrategin är mindre känslig för väderförhållande. Det innebär också flera risker. Inte minst ut ett resistensperspektiv eftersom samma kemi som används i många andra grödor nu också används i sockerbetor, en gröda som tidigare varit en viktig pusselbit i många sydsvenska växtodlares resistensstrategi. För att ha nytta av det nya systemet under så lång tid som möjligt krävs att resistensstrategierna anpassas i hela växtföljden.

God tillgång på effektiva blandningsprodukter och tillgång till ny teknik för precisionsbehandlingar är två redskap som blir fortsatt viktiga för att kunna hantera ogräs i sockerbetor på ett effektivt sätt.

“Major crop med Minor use”

Att sockerbetor är en liten gröda sett till odlad areal i Sverige innebär en utmaning i sig. Trots att svenska betodlare försörjer Sveriges befolkning med socker odlas grödan på mindre än 1 % av den svenska åkermarken. Att vara en stor gröda med en liten marknadsandel för de företag som ska förse odlingen med insatsvaror är en utmaning i sig. För Växtskyddsrådet lyfte vi denna utmaning och pekade på hur viktigt det är att ge förutsättningar så svensk betodling kan fortsätta vara en attraktiv och prioriterad marknad för de som registrerar produkter och introducerar metoder för växtskydd.

Samverkan och kompetens

För att ha en konkurrenskraftig svensk betodling, och växtodling i allmänhet, behövs också långsiktig finansiering för kunskapsuppbyggande, innovation och utveckling. Svenska betodlare och svensk sockerindustri investerar i sin egen odlingsutveckling, men för att klara av att hantera kommande utmaningar krävs ytterligare finansiering. Inte minst för att säkerställa kontinuitet ute i organisationerna. Dessutom behövs samverkan. Samverkan inom hela lantbruksbranschen; odlare, industri, universitet, myndighet, m.fl. Att bygga ett långsiktigt effektivt växtskydd kräver ett helhetsgrepp som bara kan uppnås genom god dialog där synergier kan utnyttjas på bästa möjliga sätt.

Betodlarna fortsätter det viktiga arbetet med att jobba för tillgång på ett effektivt växtskydd för svensk sockerbetsodling.