Betodlarna är sockerbetsodlarnas riksorganisation. Vi representerar landets betodlare. Betodlarnas huvuduppgift är att utveckla och försvara den svenska betodlingen och tillvarata odlarnas ekonomiska intressen och övriga villkor.
Samtliga Sveriges sockerbetsodlare samlas i Betodlarna och föreningen har knappt 1 000 medlemmar som tillsammans odlar knappt 30 000 hektar sockerbetor. Gemensamt producerar medlemmarna årligen ungefär två miljoner ton sockerbetor som processas till cirka 300 000 ton socker. Det motsvarar ungefär den svenska årliga sockerkonsumtionen och socker är därmed ett av få livsmedel som Sverige är självförsörjande på.
Betodlarnas organisation leds av en styrelse som väljs av stämman. Styrelsen består av sju ledamöter. Stämman väljer även ett Betodlarråd, bestående av tolv medlemmar. Betodlarrådet fungerar som bollplank till styrelsen och har till uppgift att öka bredden så att så många odlares intressen som möjligt beaktas. Det löpande arbetet under året sköts av föreningens personal, med en generalsekreterare som ansvarig.
Fem snabba om svensk betodling
- De senaste 25 åren har svenska betskördar ökat med 170 kg socker per hektar och år.
- På en hektar produceras cirka 70 ton sockerbetor som processas till ungefär 10–12 ton socker och sex ton foder.
- Mer än 90 procent av svenska sockerbetor odlas i Skåne, resten i Blekinge och Halland.
- Svensk betodling försörjer svenska befolkningen med socker.
- Två procent av Europas betodling finns i Sverige.
Fem snabba om sockerbetor
- Sockerbetorna är robusta och klarar perioder med värme och torka bättre än de flesta andra grödor.
- Sockerbetor är en bra avbrottsgröda i växtföljden både med avseende på hantering av ogräs och skadegörare.
- Sockerbetornas rötter kan bli mer än två meter långa och är mycket effektiva på att fånga vatten och näring från marken.
- Sockerbetor, och sockerrör, är de enda växterna som omvandlar solljus och vatten till sackaros så effektivt att det är lönt att utvinna socker.
- Sockerbetor växer långt ut på hösten vilket gör att de tar upp näring från marken längre än andra grödor.
Svensk betodling i siffror
| 1990 | 2021 | |
|---|---|---|
| Antal sockerbruk | 5 st | 1 st |
| Areal | 49 800 ha | 28 700 ha |
| Antal odlare | 6 900 odlare | 980 odlare |
| Medelareal per odlare | 7,2 ha | 27,7 ha |
| Kampanjlängd | 102 dygn | 140 dygn |
| Genomsnittlig rotskörd | 55,8 ton/ha | 71,5 ton/ha |
| Genomsnittlig sockerhalt | 17,6 % | 17,6 % |
Föreningens historia
1907 bildades Skånes Betodlares Centralförening (senare Sveriges Betodlares Centralförening), SBC, den förening som med tiden blivit Svenska Betodlarna ek. för., Betodlarna. Centralföreningen samlade de regionala betodlarföreningarna som organiserade betodlare inom ett, eller flera, sockerbruks upptagningsområde. I takt med att sockerbruk, och där med även lokala odlarföreningar, lagts ner har föreningens struktur ändrats och 2007 beslöt stämman att genomföra en ny organisation för betodlarföreningen. Detta ledde till en samlad betodlarorganisation där odlarna var anslutna med direkt medlemskap. Fram till 2018 representerades varje distrikt av fullmäktigeledamöter vid föreningens stämma, men 2018 beslutade stämman att slopa fullmäktige och i stället ha en öppen stämma där varje medlem har en röst. I samband med detta instiftades också Betodlarrådet med uppgift att vara bollplank till styrelsen i aktuella frågor när behov finns.
Värdefulla samarbeten
Ett av föreningens huvudsyften är att bidra till utvecklingen av svensk betodling. Detta görs bland annat genom den gemensamma forsknings- och utvecklingsverksamheten Nordic Beet Research, NBR. NBR är ett gemensamt initiativ från danska och svenska betodlare samt dansk och svensk sockerindustri, Nordic Sugar.
För ett relativt litet betodlande land som Sverige är de internationella samarbetena viktiga. Betodlarna är medlemmar in den europeiska betodlarorganisationen, CIBE, samt världsorganisationen för sockerbets- och sockerrörsodlare, WABCG. För att tillvarata svenska betodlares näringspolitiska intresse på europeisk nivå utgör CIBE en mycket viktig roll. På nationellt plan bidrar medlemskapet i LRF Växtodling till förutsättningar för näringspolitisk påverkan.
Europeisk betodling i siffror
Europa är tredje största sockerproducenten i världen, efter Indien och Brasilien. Av europeiskt socker produceras det mesta i Frankrike, följt av Tyskland och Polen. I Sverige produceras knappt två procent av det europeiska sockret. Produktion och konsumtion i EU är ungefär i balans, men en del import och export sker. I södra Europa är sockerproduktionen begränsad och mycket av det socker som importeras till EU hamnar i till exempel Portugal, Spanien och Italien. Från EU exporteras socker framför allt till europeiska länder som inte är medlemmar i EU, till exempel Storbritannien, Norge och Schweiz. Mer statistik om europeisk betodling finns på CIBE:s hemsida.
Svensk betodlings historia
Svensk betodling har en lång och framgångsrik historia. Redan i början av 1800-talet började man provodla sockerbetor i Sverige, men först på 1880-talet tog odlingen fart och antalet sockerbruk ökade i hela södra Sverige. I början av 1900-talet var SSA landets största industri både till antalet sysselsatta och omsättning och det fanns sockerbruk ända upp till Mälardalen. Under 1900-talet skedde en enastående utveckling både kring odlingsteknik, management och förädling. Denna utveckling har inte bara bidragit till ökade skördar utan även fått stor betydelse för arbetet som läggs ner i betgrödan. I början av 1900-talet lades nära 1 000 mantimmar och 350 hästtimmar per hektar sockerbetor. Vid 2000-talets början är motsvarande siffra under tio timmar per hektar.
- 1947: Mekaniskt enkornsfrö lanseras och sås på sju procent av arealen.
- 1949: Maskinell upptagning av betor börjar ta fart. Två procent av arealen skördas med maskin.
- 1954: Rekord i svensk betareal med 59 400 hektar.
- 1960: Betskörden överstiger för första gången 40 ton och landar på 47,7 ton per hektar.
- 1965: Första året med kemisk ogräsbekämpning i praktisk odling, detta görs på tio procent av arealen.
- 1968: Sockerskörden överstiger för första gången åtta ton socker per hektar och landar på 8,3 ton polsocker.
- 1969: I princip hela betarealen skördas med maskin och 80 procent av arealen ogräsbekämpas kemiskt.
- 1970: Hela arealen sås nu med genetiskt monogermfrö.
- 1986: Nära all areal sås till färdigt bestånd.
- 1997: Årets betareal på 59 700 hektar är den största någonsin i Sverige.
- 2000: Sockerindustrin och Betodlarföreningen kommer överens om att driva försöks- och utvecklingsprojekt i den gemensamma organisationen Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB (SBU). SBU ersatte Sockernäringens samarbetskommitté och blir senare NBR.
- 2006: EU:s nya marknadsordning instiftas.
- 2017: Sockerkvoterna avskaffas och marknaden frikopplas.
- 2019: Den rekordstora rotskörden på 73,8 ton innebar att rekordet i sockerskörd från 2014 på 12,2 ton socker tangeras.
- 2021: Nytt rekord i sockerskörd på 12,56 ton socker per hektar.
Utveckling av sockerbetsareal och antal betodlare över tid.
De svenska skördarna har ökat under en lång tid. De senaste 25 åren har svenska sockerskördar ökat med i genomsnitt 170 kg socker per hektar och år.
